Skejt teknik

Mer om skejtteknik

Skejttekniken i längdskidåkning skiljer sig från klassisk teknik genom att man endast använder glidzoner på skidorna. Det finns ingen fästvalla, vilket innebär att all framdrift skapas genom ett sidledes frånskjut, liknande skridskoåkning.

Glid och kantning

I lätt terräng: Åkningen börjar med att du glider på en skida. Tiden du glider varierar beroende på faktorer som balans, skidföre och lutning av terrängen. Efter glidet kantar du skidan, vilket innebär att du vinklar den så att kanten greppar snön, vilket hjälper till att skapa drivkraft.
I uppförsbackar: Här kantar du oftast skidan direkt utan föregående glid. Detta beror på att det behövs mer kraft för att ta sig uppåt.

Frånskjut och tyngdöverföring

När du kantar skidan påbörjar du ett frånskjut med det benet. Samtidigt överför du din tyngd till den andra skidan och förbereder för nästa glid. Denna rytm av frånskjut och tyngdöverföring är kärnan i skejttekniken.

De Fem växlarna

I skejttekniken finns fem olika åksätt eller växlar, där varje växel passar olika terräng och hastigheter:

Växel 1 till 4: Dessa växlar innebär en kombination av användning av stavarna och benfrånskjuten. Varje växel har en specifik rytm och timing mellan stavtak och benrörelser, anpassad efter terräng och hastighet.
Växel 1 är den långsammaste och används ofta i uppförsbackar.
Växel 4 är snabbare och passar för plattare terräng.

Växel 5: När du åker i hög hastighet övergår du till växel 5. Här använder du endast benen för att skapa framdrift, eftersom hastigheten gör att stavtak inte bidrar tillräckligt mycket till accelerationen.

Utförsåkning

Klassisk stil: I utförsbackar står du ofta i spåret för bättre kontroll.

Skejtstil: Här varierar du mellan att stå i spåret (om det finns) och att åka med parallella skidor i skejtspåret. I skejt är det vanligt att åka utanför spåren för att utnyttja bredden och flexibiliteten i skidåkningen.

Stabilitet och Luftmotstånd: Viktigt när du åker utför är att stå stabilt på skidorna och göra dig så liten som möjligt för att minska luftmotståndet, vilket ökar din hastighet.

Genom att förstå och öva på dessa olika aspekter av skejttekniken kan du effektivisera din skidåkning och anpassa din stil efter olika terränger och förhållanden. Varje växel och teknik kräver praktik för att bemästras, och ju mer du övar, desto mer kommer du att kunna njuta av den dynamiska och spännande världen av längdskidåkning med skejtteknik.

I skejttekniken har man bara glidzoner på skidorna. Vid skejt i lätt terräng börjar man med att först glida på skidan olika länge, beroende på bl.a. balans, skidföre och lutning för att därefter kanta skidan. Är det mer uppför kantar man oftast skidan på en gång. När man kantar skidan påbörjar man ett frånskjut med benet och flyttar över sin tyngd till andra skidan och glider på nytt. Även i skejt använder man stavarna för att tillsammans med benfrånskjuten skapa fart framåt.

I skejttekniken använder vi 5 olika åksätt, s.k. växlar. I växel 1 till 4 använder vi stavarna tillsammans med benfrånskjuten. I växel 5 går det så fort att vi bara använder benen och skejtar med. I både klassisk och skejt teknik åker man också utför. Klassiskt står man oftast i spåret medan när man åker skejt blandar man med att stå i spår när det finns och att bara glida med parallella skidor i skejtspåret om det inte finns klassiska spår. Viktigt när man åker utför är att stå stabilt på skidorna och göra sig så liten som möjligt för att minska luftmotståndet.